Foto: Martin Lundsvoll
Hallå där, Wilhelmina Hoffman!
Du är chef för Stiftelsen Svenskt Demenscentrum. Vad gör ni?
Svenskt Demenscentrum arbetar för ett mer demensvänligt samhälle. Det finns en hel del som kan förbättras och det handlar till stor del om kunskap om demenssjukdomarna.
Därför försöker vi sprida så mycket information vi kan till alla som arbetar i vård och omsorg och möter personer med demenssjukdom och anhöriga.
Det gör vi bland annat genom avgiftsfria webbutbildningar och genom skrifter som också kan laddas ner utan kostnad. Vi har information till anhöriga och till allmänheten, exempelvis till affärer och hur de kan anpassas så att det blir lättare för en person att handla trots kognitiva svårigheter.
Ett annat exempel är informationsmaterial till polis och ordningsvakter, bland annat en mobilapp, så att de lättare kan förstå och bemöta en person med demenssjukdom som till exempel gått vilse och inte kommer ihåg var hen bor.
Vi har hela tiden nya projekt på gång. Just nu arbetar vi med att ta fram en informationspärm till den som får en demensdiagnos. Den kommer att innehålla många råd och tips, till exempel vilken kost som är bra för hjärnan, om träning, sociala aktiviteter, om hjälpmedel som kan underlätta vardagen vid olika symptom, men också hur man kan tala om sjukdomen med familj och vänner.
Vad utmärker ett demensvänligt samhälle?
Det är som jag ser det ett samhälle som tar hänsyn till och är anpassat för kognitiva svårigheter, precis som för syn-, hörsel- och rörelseproblem.
Kunskap om kognitiv sjukdom är självklar inom all hälso- och sjukvård och väl spridd i samhället. Man talar på samma sätt om hjärnhälsa som om hjärthälsa.
Banker, offentliga lokaler och affärer har i det demensvänliga samhället genom smarta lösningar gjort det lätt för den med kognitiv sjukdom att känna igen sig, hitta och betala.
Personer som arbetar i den offentliga sektorn, till exempel inom brandkår, polis, på bibliotek och liknande, har alla kunskaper om hur kognitiv sjukdom kan gestalta sig och hur man på bästa sätt bemöter och stöttar personen.
I ett demensvänligt samhälle sker utredningar på tidigt stadium och den sjuke och anhöriga får direkt kontaktpersoner, bra råd och möjlighet till stöd för att kunna fortsätta leva sina liv så aktivt och så delaktigt i samhället som möjligt.
