WEBB_lagbok-4.jpg

LSS – lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 

LSS – lagen om stöd och särskild service till vissa funktionshindrade – ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor.

Äldre personer med demenssjukdom får stöd enligt socialtjänstlagen (SoL), som garanterar en ”skälig levnadsnivå” och att grundläggande behov tillgodoses. För personer under 65 år ska LSS erbjuda en ”goda levnadsvillkor”. Syftet är att personen med demenssjukdom ska kunna fortsätta leva ett aktivt liv så gott det bara går.

 

Personkretsar

LSS gäller för dem som ingår i någon av lagens så kallade personkretsar. Dessa beskrivs i 1 § 1–3 LSS:

 

Personkrets 1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.

Personkrets 2. Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom.

Personkrets 3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service.

 

Personer med demenssjukdom kan höra till personkrets 2 och till personkrets 3 när funktionsnedsättningen blivit stor och omfattande.

 

Viktigt också för ekonomin

Yngre personer med demens bör redan från början ansöka om det stöd man behöver enligt LSS. Insatserna är då avgiftsfria. Inledningsvis kan det handla om ledsagning och avlösning samt daglig verksamhet.

Däremot är inte hemtjänst en insats enligt LSS. Därför ska man ansöka om hemtjänst enligt socialtjänstlagen. Det är inget som hindrar att en person samtidigt har insatser enligt SoL och LSS.

 

LSS har två tydliga åldersgränser:

1. Daglig verksamhet gäller personer i yrkesverksam ålder.

2. Personlig assistans måste man ansöka om före 65 års ålder. Om assistans beviljats, kan man behålla insatsen även efter 65. För övrigt är det möjligt att ansöka om insatser enligt LSS även efter 65. 

 

Personlig assistans

Det finns tio LSS-insatser, varav åtta är aktuella för yngre med demenssjukdom. Personlig assistans i hemmet hör till de LSS-insatser man kan ansöka om. För att få detta beviljat måste funktionshindret vara mycket stort. Om stödet kan tillgodoses genom att hemtjänst beviljas är det sällan möjligt att beviljas personlig assistans, utan det blir aktuellt först när demenssjukdomen är långt gången.

 

Personlig assistans i mindre än 20 timmar i veckan betalas av kommunen. Handlar det om mer än 20 timmar per vecka är det Försäkringskassan som sköter hela utbetalningen. Möjligheten finns att få en nära anhörig anställd som personlig assistent.

En annan möjlighet är boende med särskild service, till exempel i gruppbostad. Idag är det dock bara ett fåtal kommuner som kan erbjuda detta till yngre personer med demenssjukdom.

 

Det förekommer att insatsen bostad med särskild service verkställs i ett demensboende, där det också bor personer med beslut enligt SoL. Vitsen med att ändå beviljas insatsen enligt LSS är att man kan hävda rätten till goda levnadsvillkor. Det förekommer exempelvis att man samtidigt som insatsen bostad med särskild service har kvar insatsen daglig verksamhet.

 

Man kan även beviljas ledsagning, om behoven av goda levnadsvillkor inte kan tillgodoses av personalen som finns i boendet.

 

Att överklaga ett avslag

Om stöd enligt LSS beviljats ska stöd enligt såväl LSS som SoL verkställas så snart som möjligt. har kommunen tre månader på sig att verkställa beslutet. Vad gäller insatsen bostad med särskild service, kan kommunen åläggas att betala vite om beslutet inte verkställs inom 3 månader.

 

Det är inte alltid lätt att få en LSS-ansökan beviljad. Blir det avslag har man rätt att överklaga beslutet till Förvaltningsrätten. Biståndshandläggaren är skyldig att hjälpa till med detta.

 

Några fall har granskats av högre instanser, vilket är intressant eftersom du kan hänvisa till dessa fall om din närstående fått avslag från kommunen och ni väljer att överklaga beslutet. År 2008 fastslog Regeringsrätten att en person med Alzheimers sjukdom med vaskulära inslag ska höra till personkrets 2 i LSS-lagen.

 

Regeringsrättens domar är prejudicerande, alltså vägledande för liknande fall. Det innebär att alla som är under 65 år och har just den diagnosen har rätt att få LSS-stöd enligt personkrets 2 beviljad. Domen finns att läsa på Högsta förvaltningsdomstolens hemsida och i sin helhet i databasen infosoc, mål nummer 2006–7020.

 

Ett annat fall prövades i Kammarrätten år 2010. Det gällde en man med frontallobsdemens som hade blivit nekad daglig verksamhet med stöd enligt LSS av både stadsdelsnämnden och länsrätten. Dessa hänvisade till att det i förarbetena till LSS-lagen, alltså de mer detaljerade bakgrundstexterna till lagens tillkomst, skrivs att personer med psykiska sjukdomstillstånd inte ska omfattas av personkrets 2.

 

Kammarrätten kom dock fram till att lagtextens ordalydelse väger tyngre än förarbetena och beslutade att mannen med frontallobsdemens tillhör personkrets 2. Kammarrättens domar är dock inte prejudicerande, så det kan krävas överklagande för att få igenom samma typ av beslut. Också denna dom finns att läsa i databasen infosoc, mål nummer 2009–3292.