Demenssjukdom eller kognitiv sjukdom?

På senare tid har begreppen kognitiv sjukdom eller kognitiv funktionsnedsättning börjat användas synonymt med demenssjukdom. Åsikterna går isär huruvida man bör sluta använda termen demenssjukdom helt då den kan anses ha en negativ klang.

 

Å andra sidan kan kognitiva nedsättningar uppstå av andra orsaker än demens. Vilket av begreppen som kommer att leva vidare återstår att se. I den här publikationen har vi valt att använda ”demenssjukdom”.

 

Anhörig eller närstående?

En anhörig behöver inte enbart vara den som är närmast släkt med den som är sjuk. Utöver make, maka och barn kan det också vara en granne eller vän. Närstående kallas den som är mottagaren av stöd eller vård. Termerna används inte alltid konsekvent, inte ens i lagtexter.

 

Personcentrerad vård och omsorg

Alla som arbetar med vård och omsorg om personer med demenssjukdom ska ha ”personcentrerad vård” som ledstjärna. Syftet är först och främst att personen ska känna och uppleva sin tillvaro som meningsfull. Det är hon, hennes önskningar och behov som ska vara utgångspunkten. Eftersom människor är olika behöver insatserna anpassas och utföras efter varje persons situation och behov.

 

Ett verktyg för detta kan vara att använda personens levnadsberättelse. Den är frivillig men om din närstående vill medverka till att en sådan skrivs, se till att personalen får tillgång till den. Innehållet kan se ut på olika sätt men kan ta upp viktiga händelser och personer i livet, barndomen, vanor, personliga egenskaper, intressen, religion och yrke.

 

Närståendepenning

För att göra det möjligt för anhöriga att hjälpa sina närstående utan att behöva ta ut semester, finns en så kallad närståendepenning. Den betalas ut av Försäkringskassan under maximalt 100 dagar och kan tas ut av olika närstående och vid olika tillfällen. Ett läkarintyg krävs. Vanligtvis ska sjukdomen vara mycket långt gången för att anhöriga ska få ut detta stöd. Läs mer på Försäkringskassans hemsida.

 

SIP – samordnad individuell plan

SIP står för ”samordnad individuell plan” och ska upprättas när det finns behov av insatser från både regionens hälso- och sjukvård och kommunens socialtjänst. Den gör det tydligt för dig, din förälder och för personalen vem som ansvarar för vad.

 

Det kan vara bra att känna till att initiativet till en SIP kan komma från dig som anhörig. Den upprättas tillsammans med den det berör och utformas efter individuella behov och önskemål. Läs mer på SKR:s hemsida.

​

Merkostnadsersättning

Hos Försäkringskassan kan man ansöka om s.k. merkostnadsersättning. Den täcker vissa extra kostnader en person har på grund av sin sjukdom. Det kan bland annat röra sig om utgifter för läkemedel, färdtjänst om man inte kan åka kollektivt, hjälpmedel som man inte får genom kommunen eller regionen, vissa förbrukningsvaror samt kostnader för god man eller städhjälp. Kostnaderna ska uppgå till en viss summa årligen. Läs mer om det och vilka åldersgränser som gäller på Försäkringskassans hemsida.

​

Tandvårdsstöd

Det finns två sorters tandvårdsstöd att söka vid kognitiv sjukdom: tandvårdsstöd via läkare eller tandvårdsstöd via kommunens biståndshandläggare. Om man får tandvårdsstöd betalar man samma patientavgift som i hälso- och sjukvården.

​

​