Alzheimers sjukdom
Den vanligaste av demenssjukdomarna är Alzheimers sjukdom som står för ungefär två tredjedelar av alla fall. Det finns runt 100 000 människor i Sverige som har alzheimer. Sjukdomen kommer smygande och symptomen blir fler och starkare efter hand.
Varför heter det Alzheimers sjukdom?
Sjukdomen har fått sitt namn efter den tyske läkaren Alois Alzheimer. Redan år 1906 observerade han förändringar i hjärnan hos en kvinnlig patient som avled i 50-årsåldern. Hon hade lidit av minnesstörningar och vid obduktionen såg doktor Alzheimer små klumpar mellan de döda nervcellerna samt trådiga nystan inne i cellkroppen.
Länge trodde man att sjukdomen drabbade människor i medelåldern. Först på 1970-talet upptäckte man att äldre människor med de symptom som Alois Alzheimer iakttog hade samma slags förändringar i hjärnan.
Vad händer i hjärnan?
I en alzheimersjuk hjärna börjar ett protein som kallas beta-amyloid klumpa ihop sig till ett så kallat plack. Detta förstör successivt nervcellerna och deras förmåga att kommunicera med varandra.
Sjukdomen startar i tinningloberna och sprider sig efter hand till andra delar av hjärnan. Forskare har sett att beta-amyloid börjar klumpa ihop sig i hjärnan redan 10–20 år innan symptom visar sig.
Den andra typiska hjärnförändringen är att det av proteinet tau bildas fibriller, också kallade tangles, inuti nervcellen så att näring inte kan transporteras, vilket gör att nervcellen dör.
Dessa två sjukliga förändringar gör att kontaktvägarna mellan nervcellerna först blockeras. Impulser får då allt svårare att nå fram till olika delar av hjärnan. Efter hand gör detta att en allt större del av hjärnans nervceller förtvinar och dör.
Forskning pågår
Exakt vilken roll plack och fibriller spelar för Alzheimers sjukdom är ännu oklart. Bildas placken av en överproduktion av beta-amyloid eller en bristande förmåga att bryta ned beta-amyloid? Varför kan större mängder plack finnas även i en hjärna hos en person utan demenssymptom? Kan placken vara en följd av sjukdomen, snarare än en orsak?
Det är bara några av frågorna som forskningen försöker besvara.
Just Alzheimers sjukdom är den demenssjukdom som det forskas mest kring. Att försöka hitta ett botemedel engagerar allt fler forskare och i dagsläget publiceras det drygt 200 vetenskapliga artiklar i ämnet varje vecka.
Den största delen av alzheimerforskningen är inriktad på att förebygga, stoppa eller rensa bort ansamlingen av placken i hjärnan. En utmaning för forskarna är att tillräckligt tidigt i sjukdomsförloppet kunna sätta in åtgärder. Därför forskas det också på att ta fram och förfina metoder för att tidigt kunna upptäcka sjukdomen.
Så skriver man
Enligt Språkrådet, som är Sveriges officiella organ för språkvård, heter det Alzheimers sjukdom och skrivs med stor begynnelsebokstav, eftersom sjukdomen är uppkallad efter en person. I kortform skriver man alzheimer med liten begynnelsebokstav och utan genitiv-s.
Hjärnavbildning
De här två bilderna är tagna med så kallad magnetresonanstomografi (MRT). Bilden till vänster visar en frisk hjärna, i den till höger syns en tydlig påverkan av Alzheimers sjukdom.
Foto: Karolinska institutet, Institutionen för Neurobiologi
