Det finns flera namn på den sjukdom som angriper och bryter ned nervcellerna i hjärnans pannlober och tinninglober: frontallobsdemens, frontotemporal demens och pannlobsdemens.
Frontallobsdemens
Beteendeförändringar
FTD bryter ofta ut före 65 års ålder och kan i ett tidigt skede visa sig på två olika sätt, beteendeförändringar eller språkliga störningar. Varianten med beteendeförändringar är den vanligaste. Den kan visa sig genom opassande beteende, humörsvängningar och svårigheter att tolka andra människors känslor. Senare i sjukdomsförloppet tillkommer successivt fler symptom, till exempel apati, påverkad motorik och försämrat närminne. Också överkonsumtion av mat, rökning eller alkohol kan förekomma. I senare delen av sjukdomsförloppet brukar talet bli enahanda och mimiken stel och uttryckslös.
I de fall sjukdomen startar i de främre tinningloberna påverkas den språkliga förmågan. Det kan bli svårt att kalla saker vid deras rätta namn och talet blir trögt och upphackat. Att förstå samtal och tolka innehållet i en text kan vålla problem.
Andra former av FTD
Liknande symptom som vid FTD förekommer också vid andra neurodegenerativa sjukdomar, till exempel progressiv supranukleär pares (PSP) och kortikobasal degeneration (CBD), där även rörelseförmågan är påverkad. Symptom som är vanliga vid FTD kan ibland också ses vid sjukdomen ALS. En ovanlig form av FTD är Picks sjukdom.
Fel diagnos vanligt
Ibland kan det vara svårt att få rätt diagnos. Det är inte ovanligt att symptomen misstas för depression, utmattningssyndrom eller annan psykisk sjukdom.
Precis som för övriga demenssjukdomar finns det inget botemedel mot FTD. Det rekommenderas dock att göra det möjligt för de friska delarna i hjärnan att fungera optimalt genom en god kosthållning, att undvika stressiga situationer och hålla sig fysiskt aktiv.
Ärftlighetsfaktorn
Vid FTD uppskattas upp till hälften ha en genetisk form av sjukdomen som kan gå i arv från generation till generation. Det finns cirka 100 familjer i Sverige med denna ärftliga form av FTD. Antalet drabbade antas vara mellan 500 och 2 500 personer. Läs mer om detta i professor Caroline Graffs text om demenssjukdomar och ärftlighet.
För anhöriga
Om du inte har något emot att läsa på engelska finns tidskriften ”Partners in FTD Care” digitalt på AFTD:s hemsida. AFTD står för The Association for Frontotemporal Degeneration.
Ett svenskt forskningsprojekt
Behovet av mer forskning kring FTD är stort. Därför startades år 2017 det svenska tvärvetenskapliga projektet Swedish FTD Initiative. Det är ett samarbete mellan Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska Högskolan och Science for Life Laboratory och leds av fyra forskare. Projektet välkomnar också anhöriga och patienter att vara med och hjälpa till. Mer om projektet och om FTD finns att läsa på frontallobsdemens.se.