Nästan 50 miljoner har en demenssjukdom

Demenssjukdom är en av våra vanligaste folksjukdomar. I Sverige insjuknar varje år mellan 20 000 och 25 000 personer i någon av de olika demenssjukdomarna, varav Alzheimers sjukdom är den vanligaste.

 

Antalet drabbade väntas inom kort öka kraftigt, då de stora årskullarna från 1940-talet nu börjar uppnå hög ålder. Just hög ålder är den klart största riskfaktorn. Ungefär 40 procent av alla över 90 år har en demenssjukdom. Men det är inte bara äldre som drabbas. Det finns cirka 9 000 personer under 65 år som har en demenssjukdom.

 

Också i övriga världen ökar förekomsten av demenssjukdomar. Man uppskattar att det i dagsläget finns cirka 50 miljoner drabbade. Den siffran kommer troligen att ha tredubblats till år 2050.

 

Så görs en demensutredning

Är du orolig för att någon närstående kan vara drabbad av en demenssjukdom är primärvården den instans som du eller din närstående bör kontakta. Utredningen genomförs normalt i två steg, men yngre remitteras ofta direkt till en specialistmottagning.

​

1. Först görs en basal utredning på vårdcentralen. Denna utredning består av ett minnestest, blodprov samt skiktröntgen av huvudet. Läkaren kan därefter skriva en remiss till en specialistmottagning.

​

2. På specialistmottagningen (en så kallad minnesmottagning) görs en utvidgad utredning. I den får man genomgå olika undersökningar, exempelvis kognitiva tester, EEG, magnetröntgen av hjärnan och lumbalpunktion (ryggvätskeprov). Läkaren gör en analys av särskilda proteiner i ryggvätskan som hjälper till att bedöma vilken typ av demenssjukdom det rör sig om. För att kartlägga de kognitiva funktionerna utförs en mer omfattande neuropsykologisk undersökning.

 

Olika stadier

Man brukar dela in demenssjukdomar i olika stadier – från mild till svår demens. Sjukdomsförloppet kan variera från person till person beroende på vilken av demenssjukdomarna man har. Till en början kan tecknen på demenssjukdom vara att upprepa sig ofta, missa avtalade tider och få svårt att föra en konversation.

​

När förloppet fortskrider tilltar minnesproblemen och personen får ofta svårt att hitta i sin omgivning, tänka logiskt och utföra vardagliga sysslor som att laga mat och sköta räkningar.

 

De kognitiva funktionerna försämras successivt. Det kan bli svårt att skilja mellan dag och natt och att komma ihåg namnen på sina närmaste. En del får också synvillor. I början av sjukdomsförloppet kan det räcka med daglig hjälp i hemmet, men så småningom blir det oftast aktuellt med någon form av särskilt boende.

 

Symptomlindrande mediciner

Det finns ännu inget botemedel mot demenssjukdomar, bara symptomlindrande mediciner. Dessa används mest på patienter med alzheimer och Lewykroppsdemens och fungerar olika bra på olika personer. Medicinerna finns i form av tabletter och plåster. De har det gemensamt att de ökar halten av signalämnet acetylkolin i hjärnan.

 

Tidigare gick de här läkemedlen under benämningen ”bromsmediciner”. Det anses numera missvisande, eftersom sjukdomsförloppet fortskrider även om symptomen kan lindras. Idag kallas de därför oftast symptomlindrande läkemedel. Vid vaskulär demens ges mediciner som kan förebygga nya kärlskador.

​

Går det att förebygga demens?

Flera stora forskningsstudier som gjorts i olika länder har visat att det till viss del går att förebygga demenssjukdomar. Mycket tyder på att livsstilsfaktorer kan påverka om och när man drabbas. Regelbunden motion och bra kost är ett par av de faktorer man har sett kan öka chanserna att slippa demens eller åtminstone senarelägga insjuknandet.

 

Vill du veta mer?

Stiftelsen Svenskt Demenscentrum har som uppdrag att samla in och sprida kunskap om demenssjukdomar. Därför finns stora mängder informationsmaterial – böcker, faktablad, filmer och artiklar – tillgängliga på hemsidan www.demenscentrum.se.

 

De allra flesta av publikationerna kan laddas ned kostnadsfritt eller fås i tryckt form mot en mindre administrativ avgift.

 

Svenskt Demenscentrum producerar också kostnadsfria webbutbildningar riktade till anhöriga och till olika yrkeskategorier som kommer i kontakt med personer som drabbats av demens.

​

​

​