Vaskulär demens är den näst vanligaste orsaken till demens och står för 25–30 procent av samtliga fall. Den kallas ofta blodkärlsdemens eftersom symptomen framkallas av skador och sjukliga förändringar i hjärnans blodkärl. Det är vanligt att vaskulär demens förekommer samtidigt med Alzheimers sjukdom.

Vaskulär demens

Utvecklas ofta stegvis

Vanliga symptom är nedsatt initiativförmåga, svårigheter att planera och genomföra saker, personlighetsförändringar och gångsvårigheter. Medan många demenssjukdomar har ett smygande förlopp brukar symptomen vid vaskulär demens komma plötsligt.

 

Tillståndet kan sedan vara stabilt under en längre tid för att sedan åter försämras. Sjukdomen utvecklas med andra ord stegvis snarare än gradvis som vid exempelvis Alzheimers sjukdom. Både förlopp och symptom kan dock variera beroende på vilka områden i hjärnan som skadas.

Vanligast vid stroke

Det finns flera typer av vaskulär demens. Vanligast är att olika delar av hjärnbarken drabbas till följd av stroke (slaganfall). Bakom en stroke ligger oftast hjärninfarkter som uppstår när bland annat blodproppar fastnar och täpper till hjärnans blodkärl.

 

Stroke kan även bero på att blod från läckande pulsådror tränger in i hjärnvävnad som då förstörs, så kallad hjärnblödning. I båda fallen blir delar av hjärnan utan syre och upphör att fungera. Följderna brukar bli talsvårigheter och betydande fysiska funktionshinder. Men stroke kan alltså även leda till demens. 

Skador i hjärnans vita substans

Vaskulär demens kan också bero på vitsubstansskador, det vill säga skador i den vita substansen under hjärnbarken. Förträngningar i de små pulsådrorna som går mot hjärnans inre kan leda till småkärlsdemens. Då stryps blodtillförseln och den vita substansen tunnas ut. Detta påverkar olika nervbanor som börjar fungera sämre eller inte alls.

 

Personer med högt blodtryck och diabetes löper större risk att drabbas av vitsubstansdemens.

 

Förebygga nya kärlskador

Det finns inga läkemedel som kan dämpa symptomen vid vaskulär demens. Behandlingen handlar istället om att förebygga ytterligare skador i blodkärlen.

Foto: Chris Eggers