"När vi talar om demenssjukdomar och ärftlighet och risken att drabbas säger vi att hög ålder är den absolut största riskfaktorn. Mindre än en av hundra är drabbad vid 65 års ålder jämfört med var femte person vid 85 års ålder.

 

Näst största riskfaktor brukar vi säga är om det tidigare funnits mycket demenssjukdom i familjen och tänker då på personer som också insjuknat i demens i hög ålder. Det finns många gener som kan göra oss sårbara för att utveckla sjukdom i högre åldrar, men vi känner ännu inte till hela bilden.

 

Den som vet mer om de direkt ärftliga demenssjukdomarna, som oftare ger sig till känna i yngre åldrar, är professor Caroline Graff."

Wilhelmina Hoffman, geriatriker och chef för Svenskt Demenscentrum

Demens och ärftlighet

Det finns i princip två sätt att ta reda på om en demenssjukdom är ärftlig.

 

Det ena är att kartlägga släkten och få fram om det finns flera släktingar som har insjuknat och i så fall hur gamla de var och vilken diagnos de hade.

 

Det andra sättet är att utföra en genetisk analys på ett blodprov från en person som insjuknat och leta efter mutationer i någon av de gener som kan orsaka ärftlig demenssjukdom.

 

Generellt sett är det mer troligt att demenssjukdomen är ärftlig om det finns många som insjuknat vid en tidig ålder, dvs. före 65–70 års ålder.

 

Vissa former av demenssjukdom är också mer genetiska, till exempel frontotemporal demenssjukdom (FTD). Vid frontotemporal demenssjukdom uppskattas upp till hälften ha en genetisk form av sjukdomen som kan gå i arv från generation till generation.

 

Dock kan åldern vid insjuknandet variera mycket och vid vissa former av ärftlig FTD kan sjukdomen orsaka den neurologiska sjukdomen ALS (amyotrofisk lateral scleros). Vi känner till cirka 100 familjer med ärftlig FTD i Sverige.

 

Alzheimers sjukdom är sällan ärftlig

Andra former av demenssjukdom, till exempel Alzheimers sjukdom, är sällan ärftliga, men det finns ovanliga undantag. Dessa undantag utmärker sig genom att det i familjen finns flera som insjuknat i ung ålder (från 30 års ålder till 65).

 

Det är fortfarande oklart varför en del personer får alzheimer så tidigt. I Sverige känner vi idag till endast 10–20 familjer med ärftlig alzheimer.

 

Det som är gemensamt för de ärftliga formerna av demenssjukdomar är hur de nedärvs. Nedärvningen kallas för autosomal dominant eftersom mutationen finns hos den sjuka personen i en av de två generna.

 

För att förstå detta behöver man veta att varje person har en genuppsättning från sin pappa och en genuppsättning från sin mamma, dvs. vi har två av alla gener. Våra föräldrar har också två av varje genuppsättning (mamma har en genuppsättning från morfar och en från mormor; pappa har en genuppsättning från farfar och en från farmor).

 

Sannolikheten att ärva den sjuka genen från sin sjuka förälder avgörs av slumpen och risken är 50:50, dvs. det är lika troligt att det är den sjuka genen som nedärvs som att den friska genen nedärvs.

 

De personer som ärvt mutationen kommer att utveckla sjukdomen under sin livstid, men det går inte att avgöra exakt när. Även om det i undantagsfall finns personer som aldrig utvecklar sjukdomen trots att de bär på anlaget, så är detta så ovanligt att det sällan tas med i beräkning av risk.

 

Därför ser man oftast att det finns flera sjuka i släkten och att varje sjuk person i regel har en förälder som också hade sjukdomen. Däremot kan diagnoserna variera i familjen, särskilt om vissa tidigare generationer inte genomgått en noggrann kognitiv utredning. Det finns ingen koppling mellan risken att ärva mutationen och kön eller vilket barn i ordningen man är.

A
Family01_SvText_Transparent.png
B
Graff träd.png

A. Bild som illustrerar hur en autosomalt dominant sjukdomsorsakande mutation nedärvs i tre generationer. Blå figurer motsvarar personer som saknar mutationen och inte kommer att insjukna medan svarta figurer motsvarar personer som ärvt mutationen och som har insjuknat eller kommer att insjukna. Till vänster om varje figur finns det kromosompar som antigen har två friska genanlag (blått) eller ett frisk och ett muterat genanlag (svart). Mutationen orsakar demenssjukdom hos mannen i den äldsta (översta) generation. Mutationen har slumpvis nedärvts till ena sonen och ena dottern. Mutationen är också nedärvd till äldsta och yngsta barnbarnet i den tredje generationen. Dominant nedärvda sjukdomar påverkas inte av kön eller ålder eller i vilken ordning barnet är fött. De personer som inte har den muterade genen kommer inte heller att kunna föra något sjukdomsanlag vidare till nästa generation. Nedärvningen är en slumpvis process vilket innebär att den yngre generationen har en 50-procentig risk sett till helheten, men fördelningen av anlagsbärare och icke-bärare i varje enskild familj varierar. Bild: Lukas Graff

 

B. En bild som visar hur ett släktträd (pedigree) sammanställs inom forskning och hälso- och sjukvården och när man kartlägger förekomsten av ärftliga demenssjukdomar. Bild: Lukas Graff

 

 
Vägledningssamtal

Personer som undrar över sin risk för ärftlig demenssjukdom kan vända sig till kliniska genetiska avdelningar på universitetssjukhusen. Där kan en genetisk vägledare rita ett familjeträd och om så önskas kan ett prov från en sjuk släkting screenas för mutationer.

 

I det fall det finns en mutation som orsakar sjukdomen finns ett stort värde i att få möjlighet att prata om risker och andra frågor som följer med det, till exempel tankar kring familjebildning. Därför kan det finnas behov av både psykosocialt stödsamtal och genetiskt vägledningssamtal.

 

Förhoppningen för framtiden är att de genetiska formerna av demenssjukdom ska kunna erbjudas en ny typ av behandling som riktar sig mot den specifika mutationen.

 

Referenser:

frontallobsdemens.se

 

Caroline V Greaves, Jonathan D Rohrer. An update on genetic frontotemporal dementia. Review J Neurol. 2019 Aug;266(8):2075-2086. doi: 10.1007/s00415-019-09363-4

 

Mottagningen för ärftliga demenssjukdomar vid Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, tar emot patienter från hela landet.

Professor Caroline Graff

Ny forskning

frontallobsdemens.se kan du bland annat läsa om pågående forskningsprojekt och komma i kontakt med en forskningssamordnare på Swedish FTD Initiative.

jeremy-bishop-h9NU6laTNzM-unsplash.jpg
Är demenssjukdomar ärftliga?

Av Caroline Graff, professor i genetisk demensforskning, Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet

WEBB_Graff_Caroline_foto_Stefan_Zimmerma
Caroline Graff

Professor